christianhatar

Evolution och personlig utveckling är två skilda världar som definierar oss som människor. Att man under sin barndom hänger på olika system med bestämda åldrar för vissa inköp och med ett fashionabelt mode som byter skepnad flera gånger om året är tråkigt men kanske nödvändigt. En tid då det faktiskt är coolt att hänga på den senaste trenden och den tiden då man faktiskt vill bli vuxen. Man vill så gärna ha makt och man vill vara precis lika tung som snubben bredvid. Men den delen av ens liv som faktiskt har den avgörande rollen är kulturen, denna atmosfär av färg, form och toner. Den sfär av acceptans och den sfär och vardagliga möten. Sub-kulturerna spelar här en avgörande roll i val av vänner, utbildning och framtids planer. Vill man ha ett par slimmade byxor och lyssna på punk? vill man ha jeans som hänger ner över hela baken och skaka röv till 2pac? eller drömmer man om den där 2 miljoners phatek phillipe klockan? Man vill tillhöra en bild av drömvärlden och en bild utav vad som är relativt i sin personliga uttrycks miljö. Sub- kulturen visar här på ett bra exempel i hur man i övre tonåren väljer en grupp människor som faktiskt gillar varandra, men personer som faktiskt också har mötts på ett gemensamt plan, om det handlar om IQ, pengar eller tuffa kläder vet jag faktiskt inte. Men en sak är säker! det finns ett stort utrymme i uppväxten där resan i oändlig påfyllnad av garderoben och skräp-musik utvecklas till en fast framtidsform.